Att läsa med förståelse”- en fråga för
hela Norrbotten
Att svenska elever har sämre läsförståelse än elever från
många andra länder är numer ett känt faktum. Regeringen satsar på ett Läslyft
med start 2015 men redan nu har cirka 80 lärare från de flesta av Norrbottens
kommuner ( alla utom Jokkmokk, Haparanda och Pajala) sett till att lära
sig mer om undervisning för bättre läsförståelse genom en specialbeställd
utbildningsinsats.
Insatsen byggde på de behov som länets Språk-, läs- och
skrivutvecklare i nätverket för NCS Norrbotten (Piteå, Luleå, Kalix, Älvsbyn,
Boden, Gällivare, Arvidsjaur, Arjeplog och Kiruna) sett i sina hemkommuner och
syftet och målet med insatsen var:
·
En
fördjupad kompetens om att bedriva ett verksamhetsnära utvecklingsarbete genom
att deltagare genomför och dokumenterar ett utvecklingsarbete i sin hemkommun.
·
Ökad
kunskap om, och kompetens inom undervisning av läsförståelsestrategier. Läs-
och skrivutvecklarna och lärarna får kunskap om läsförståelse och
läsförståelsestrategier och kan föra det vidare i egen hemkommun.
·
Ökad
kunskap om hur samtal, läsande och skrivande kan berika varandra, men också
ökad kunskap om hur man i praktiken kan utveckla detta.
·
Att
verka för lust till läsning.
I
dialog med Stefan Lundström på LTU planerades insatsen och innehållet blev en
kurs med både föreläsningar och forskarhandledning. Forskarna Carolin Graeske,
Lena Manderstedt och Ann-Britt Palo har handlett var sin grupp med sammanlagt
ca 12 olika utvecklingsarbeten i deras planering, genomförande och
dokumentation av sina utvecklingsarbeten. Kursen har finansierats av Skolverkets
NCS och samordnats av NCS Norrbottens samordnare Erica Lövgren. Hon är
också en av två läs- och skrivutvecklare i Piteå Kommun och har tidigare arbetat vid LTU / KKL.
Resultatet av insatsen redovisades i nio fina kortföreläsningar på onsdag 14
maj 2014 på LTU. Vi fick lyssna till fantastiska berättelser om hur lärare medvetet
ändrat sin undervisning och snabbt sett resultat.Vi fick se och höra eleverna
vittna om hur deras läsförmåga och läslust ökat. Vi fick se hur estetiska
uttryckssätt verkligen gör skillnad för elevens språkutveckling, engagemang och
intresse för läsning. Några av redovisningarna handlade också om hur
fortbildning och utveckling kan organiseras i kommunen och om hur viktigt det
är att följa elevernas utveckling systematiskt för att säkerställa att
undervisningen ger effekt. De som inte genomfört egna utvecklingsarbeten har deltagit
på tre utbildningsdagar med föreläsningar på plats eller via inspelning. De har
fått och läst litteratur, deltagit i litteraturseminarier och förstås tagit del
av alla de fantastiska redovisningarna.
Om
man leker med tanken att alla deltagare har inspirerats till att förändra sin
undervisning till det bättre och med detta påverkar minst tio elever positivt
så innebär det att minst 800 elever kommer att ha större utbyte av sin läsning
framöver. Lågt räknat. .
I
slutet av redovisningsdagen medverkade som en extra bonus representanter från
det nationella projektet En läsande klass som författaren Martin Widmark
initierat. www.enlasandeklass.se . Malin Gonzales och Malin Hugander, som skrivit
mellanstadiedelen i den lärarhandledning som En läsande klass delat ut till
alla svenska skolor, berättade om sitt arbete.